Trots 11 dagar kvar till BF så är jag inte helt säker på att det är 11 dagar kvar. Det kan vara färre, men också fler. När det gäller min kropp hoppas jag inte att det är mer än 11 dagar kvar innan bebis är här. Speciellt inte efter idag när jag efter min tupplur med Millie fick en hemsk värk i ryggen som fick mig att börja gråta bara jag försökte vända mig om i sängen. Hemskt. Efter det har jag känt av den värken till och från, men också känt mig lite illamående som om det är en nerv i kläm. Snälla säg att det är ett tecken på att du snart vill komma ut till oss. 

Idag har vi varit ute en sväng i lekparken igen. Det positiva med att Wilhelm kan följa med ut är att jag kan ta det lite lugnare. Går jag ut själv med Millie måste jag oftast hjälpa henne överallt. Idag fick vi även sällskap av Millies farfar som kom förbi. Han var här och hjälpte Wilhelm med Millies säng som vi nu har ställt in i vårt sovrum. Millie kommer ju förmodligen inte kunna sova mellan oss sen när bebis är här. Så nu har vi tagit det säkra före det osäkra och ställt hennes säng precis bredvid våran så att hon ändå ligger nära. Kan vara skönt och slippa springa till hennes rum om hon skulle vakna på natten både nu i slutskedet av graviditeten och när bebis är född. Sovsituationen tycker jag är den allra knepigaste när man väntar nästa barn. Speciellt när vi haft det klurigt med Millie från start. Vi får hoppas att det ger med sig snabbare än vi tror.